fredag 6 juli 2012

Typer av Rymd-SF


Efter att ha läst del två av James SA Corys serie The Expanse, Calibans War. började jag fundera på vad det är som skiljer den från annan modern SF. De här nämnda böckerna ger mig lite samma känsla som jag minns från min ungdom när jag läste Heinlein, Asimov och de andra grabbarna från gamla storhetsdagar. Frågan är vad det är som skiljer dem från annan modern SF.

Kan det vara frånvaron av saker som nanoteknik, AI med människoliknande (eller bättre) intelligens och genmanipulerade supermänniskor med evigt liv. Här är det fortfarande mänskliga politiker och militärer som styr och spelar korrumperade spel om makt och inflytande. Rymdskeppen har fortfarande ingenjörer som kan meka med raketen när den är skadad av något äventyr.
   Främst tror jag nog ändå att det är karaktärerna. I första boken är det en hårdkokt detektiv och en hyvens kille som tvingas bli kapten på ett rymdskepp, som står för hjältemodet. I bok 2 är det samme rymdkapten, en hårdhudad kvinnlig politiker, en tuff kvinnlig soldat och en inte så tuff, men enveten forskare som står för hjältedåden. De skulle alla lätt ha kunnat hamna i något mer nutida drama. Detektiv Miller, skulle inte behöva ändra sig så mycket för att känna igen sig på LA:s bakgator istället för på asteroiden Ceres, kapten Holden kunde lika gärna fört befäl på en militär båt som ett rymdskepp. Det samma gäller för alla karaktärerna. man känner igen sig i deras bevekelsegrunder och vad det är som driver dem framåt. Det är nog mest kapten Holden som får mig att associera till Heinlein. Hans sturiga envetna individualism känns igen från många Heinleinska karaktärer.

Det här kan låta lite som jag försöker förminska värdet hos dessa böcker jämfört med mycket ny SF. Så är det inte alls. Jag har läst de här två böckerna med mycket stort nöje, och ser mycket fram emot nästa bok. Det känns lite som att de har tagit någonslags tematik från krigs-SF och gjort bra böcker av dem. Det ser jag som en verklig framgång.