Steampunk, en trend på g

Härom året var det många som frågade mig om vad nästa trend skulle bli efter vampyrer och zombisar. Änglar i olika former var något som förlagen hoppades på och försökte promota efter bästa förmåga. Det var dock en trend som aldrig fick luft under vingarna (förlåt). Mycket för att det just var en förlagsskapad trend. Det var inte något skapat av fansen, och det var inget som en massa författare brann för att skriva om. Följaktligen blev det relativt sett få författare som skrev änglafantasy. Det finns inte heller så många riktigt bra författare inom denna subgenre. En handfull habila krafter håller fortfarande fanan högt, men som genre börjar den redan marginaliseras.

    En annan subgenre som länge har opererat under radarn har dock större förutsättningar att bli ett fenomen även här i Sverige: Steampunk. Här finns allt jag saknar i det ovanstående: hängivna fans, en mängd duktiga författare, och man har redan hängt med länge, så man är inte beroende av någon hype. Att definiera Steampunk har aldrig varit lätt. Redan från början var det ett spretigt innehåll i det som kallades Steampunk. Oftast är handlingen förlagd till ett alternativt viktorianskt samhälle där tekniken har utvecklats inom ramarna för ångkraft, urverk och liknande. Samhälle och mode är kvar på viktoriansk nivå med korsetter, frockcoats och uniformer.

    Redan 1987 skickade författaren K W Jeter ett brev till tidskriften Locus, tillsammans med sin roman Morloc Night från 1979, där han föreslog att man skulle kalla det han och författare som James Blaylock och Tim Powers skrev då, för Steampunk. Termen verkar ha fått riktig fart när William Gibson och Bruce Sterling kom med sin bok The Difference Engine 1990. De var ju båda kända som upphovsmän till Cyberpunken, och när de nu skrev en sf-roman förlagd till ett alternativhistoriskt viktorianskt England, så var ju referenserna glasklara.

    På senare tid tycker jag mig ha märkt allt tydligare tendenser till att det är en sakta växande trend här i Sverige. Allt fler tongivande fans propagerar för genrens förträfflighet, och då det även i utlandet är en växande trend, så får vi in allt mer Steampunk på hyllorna i SF-bokhandeln, så det är lätt att guida nyblivna fans rätt bland ångdrivna robotar och luftskepp. Man kan även notera att många äldre verk har kommit i nytryck, t.ex. den tidigare nämnde K W Jeter, som förutom Morlock Night också skrev Infernal Devices, har fått se sina böcker återutgivna. Gibson/Sterlings bok har faktiskt funnits i tryck mest hela tiden och nu har den kommit i en SF Masterworks-utgåva.

Det har också dykt upp en hel del nya lovande förmågor, t.ex. Cherie Priest, som skriver på serien Clockwork Century, som i skrivande stund är uppe i tre relativt fristående delar av planerade fyra. Även väletablerade författare som Alistair Reynolds har provat på lite steampunkdoftande äventyr i Terminal World. En visserligen avlägsen framtid, men ändå med luftskepp och anakronistiska maskiner. Den avlägsna framtiden gör att han kan skapa en mystisk värld, där luftskeppen är självklara och rimliga alternativ att transportera sig med, samtidigt som man flyger över gamla kraschade rymdskepp.

Steampunken är en subgenre som kan dra åt vilka märkliga håll som helst. De kan vara relativt hård sf i en alternativhistorisk värld som Priests böcker, och det kan vara med starka drag av fantasy som Gail Carrigers böcker, där vampyrer inte är något främmande inslag. Det som gör det hela till Steampunk vekar snarast vara en slags estetisk och stilistisk hållning. En annan sak som kan göra det än svårare att dra gränser är att det kan förekomma steampunk-inslag i böcker som i övrigt inte har med den subgenren att göra. Ta t.ex. The Cassini Division av Ken MacLeod, i en för övrigt ren hård sf-roman förekommer Charles Babbages kugghjulsdrivna datorer som ett bärande element i berättelsen, men all ång-estetik lyser med sin frånvaro, så jag tror inte att ens den mest entusiastiske fan skulle räkna in den boken i sin kanon.

När nu Gail Carriger kommer på svenska, så kan man kanske hoppas på att det sätter fart på en trend? 

-Glenn Petersen