Torkan håller hela sydvästra USA i ett strupgrepp. I
städerna har de rika isolerat sig i självförsörjande, slutna system uppförda av
kinesiska byggherrar. Utanför råder kamp på liv och död om dropparna. Unionen
är i upplösningstillstånd. Delstaterna har stängt sina gränser för flyktingar
från de värst drabbade områdena, t ex Texas, och slåss med alla medel om
Coloradoflodens vatten.
Angel Velasquez är agent åt den mäktiga vattenbaronen
Catherine Case i Las Vegas. Han är den som gör de fula jobben: påtryckning,
övertalning, disciplinering. Han är en nästan mytisk gestalt, den som skär av
ledningarna och stryper vätsketillförseln, för en familj, en gård eller ett
helt samhälle: en vattenkniv. Med en plånbok full av identiteter och en
specialutrustad Tesla beger han sig till Phoenix för att undersöka mordet på en
av Cases män. Innan mannen försvann hördes han mumla om att han fått korn på
vattenrättigheter som skulle kunna förändra allt.
Trots sin slogan "Phoenix Rising" verkar staden
dödsdömd och visar få tecken på att återfödas ur askan. Journalisten Lucy
Monroe har försökt göra det enda raka och ge sig av. Men det är något som
driver henne att återvända för att dokumentera förfallet, kosta vad det kosta
vill. Hon har inte varit hemma länge när jobbet för henne till en brottsplats.
Till sin fasa finner hon att det ihjältorterade offret är en gammal vän till
henne, en advokat specialiserad på vattenfrågor. Han som skröt om att han hade
en så bra deal på gång sist de sågs.
Maria Villarosa är en tonåring som lyckats fly från Texas.
Nu har hon hamnat i slumkvarteret som växt upp kring en vattenpump från Röda
Korset. Hennes bästa väninna partajar på klubbar och hotellbarer i hopp om att
någon rik affärsman ska ta med henne norrut. När hon presenterar en av dem för
Maria blir han förtjust, men hon intresserar sig mer för vad han berättar om
hur hon kan tjäna pengar på vattenprisets fluktuation. Kanske hade han kunnat
hjälpa henne med mer än så, om inte han också gått och blivit mördad. Men Maria
är en överlevare. Hon tänker klara sig ur det här.
Paolo Bacigalupi gjorde skrälldebut 2009 med The Windup
Girl, som utspelade sig i ett postapokalyptiskt Thailand. Den blev en av
decenniets mest uppmärksammade sf-romaner och vann alla priser inklusive Hugon
och Nebulan. Hos oss blev den utsedd till Månadens huvudbok i december 2010.
Sedan dess har Bacigalupi skrivit ungdomsböcker, flera av dem satta i förödda
världar som påminner om debutromanens, nästan lika våldsamma och brutala om än inte
fullt så komplexa.
När han nu återvänder till vuxenlitteraturen är det med en
tät och effektiv thriller, som gjord för att bli actionfilm. Tempot är mycket
högre än i debuten, berättandet är smidigare, trovärdigheten känns hög. Det är
oavbrutet spännande. Vi befinner oss i en värld inte längt från vår egen -- med
kuslig precision lyckades Bacigalupi pricka in boksläppet lagom till
Kaliforniens värsta torka på många år. Visst har han en agenda, men han låter
den aldrig komma i vägen för berättandet. Bakgrunden, med vattenrättigheter och
juridiska finter, fylls i med lätt hand: vi får veta precis vad vi behöver för
att orientera oss.
Vad vi inte får är särskilt mycket hopp. The Water
Knife skildrar en framtid utan framtid. Det hopp Bacigalupi har ställer han
till oss. Och kanske är det i grunden det som är skillnaden mellan hans vuxen-
och ungdomsböcker: oss behandlar han som vuxna att förhindra att den framtiden
kommer att inträffa.
Johan Frick
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar